fredag 15 juni 2012

Har blivit en sköldpadda


Vem är till för vem? Är det allt för kunden,
att vara till lags och tillgänglig 24 timmar om dygnet, som gäller?
Jag undrar hur det kommer sig att det blivit så. Denna köp och sälj hysteri som pågår. Måste synas annars finns man inte.


Jag känner mig så lycklig lottad över att jag kan hålla på med min keramik och att kunna ha öppet det lilla jag har. Att få sköta sig själv utan försäkringskassa och arbetsförmedling inblandning.
Uppskattar att kunderna står ut med mig och mina försök med öppen tider som ändras efterhand. Jag prövar mig själv fortfarande vad som funkar, tyvärr så funkar inte kroppen så jämnt över lag. Det går upp och ner.
Men jag kämpar på.


Som ensam företagare har jag inte råd med personal. Jag har ingen fabrik som gör keramiken åt mig. Allt är handgjort så det tar sin tid. Ibland har jag lekt med tanken att man skulle klona sig. Så mycket man fick gjort då och så hade alla blivit nöjda och glada. Då slapp man förklara sig  och ursäkta att man inte har mer öppet.


Att jag öppnade upp min verksamhet igen berodde på en annan företagare som jag tyckte var mycket klok. Hon hade gått igenom nästan liknade saker som jag, så vi var på samma våglängd. Tyvärr så lade hon ner sin dåvarande verksamhet och flyttade. Hade man kunnat ha en mentor i "affärsverksamheten" hade jag velat ha henne.


Visst finns det handelsklubbar och kvinnokraft mm. men alla är så inriktade på att sälja och synas. Alla seminarier om att utveckla sig och ditt företag genom marknads föring mm. name it. Jag orkar inte hålla det tempot, jag blir bara trött av tanken och sitta där och lyssna på dessa duktiga människor. Jag orkar inte fysiskt och psykiskt linan ut.


Men det är jag som är BOSSEN.
Varför ska jag skapa så mycket och må dåligt, det säljs inte mer för det.
Jag skyndar långsamt numera, nästan blivit som en sköldpadda.
Som i saga om haren och sköldpaddan, är det sköldpaddan som vinner.
Ja, vi får väl se. Livet är ju inte en tävling trots allt.


Tack för ditt besök.

2 kommentarer:

  1. Det är bra att vara en sköldpadda!

    SvaraRadera
  2. Tänk att du är så bra på att uttrycka precis det jag också känner. Vi får försöka att låta bli att gå på det där om att sälja till varje pris. Duktighetssyndromet är inte så bra att lida av. Skulle önska att jag bodde nära dig så att jag kunde vara någon sorts krycka. Alltså jag tycker att du gör tillräckligt som du gör. Visst tycker väl du också det. Jag fattar precis vad du menar med att du inte vill delta i sammanhang där man hyllar duktighet framför alla andra egenskaper.
    Kram =^.^= Inger

    SvaraRadera